Ön

Eero Hiironen har haft en lång konstnärskarriär: han blev känd som målare men övergick senare till bildhuggare och skulptör. I slutet av 1960-talet började han framgångsrikt använda speglar och glas som material. Senare övergick han till slipad, polerad metall då han märkte att slutresultatet blir detsamma och materialet är inte lika omtåligt som glas.

Temat i hans verk är ofta vattnet. Men han beskriver inte vattnet som något landskapselement utan som en tanke. Vattnet är livsvillkoret för allt levande. Konstnären har ofta inspirerats av sin hemort Ähtäri, men framhäver dock inte detta i sina verk. Hiironen framhäver det universella i vattnets idé och poängterar upplevelsen av fenomenet.

Ön är en kvadrat gjord av rostfritt stål och den har ett hål i mitten. Kanterna glänser liksom vattnet och omgivningen reflekteras i dess yta som i en spegel. Mitten visar oreflekterat vyn i bakgrunden. Ön är placerad på gården på kanten av en simbassäng, åskådaren kan jämföra reflektionerna i verkets speglande ytor med vattnets speglande yta.

Materialet är syrabeständig stål och verket mäter 120 x 118 cm. Verket ingår i Didrichsens konstmuseums samling.