Johan Ludvig Runeberg

Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804-77) upplevde redan under sin livstid en veritabel personkult och prisades också av litteraturkritikerna. Det försvårade till en del den yngre diktargenerationens genombrott och väckte en del kritik. Beundran för hans diktning sträckte sig också till Skandinavien, Ryssland, Tyskland, Frankrike och England.

Ett år efter Runebergs död beställde en delegation, tillsatt av ständerna och med Z. Topelius som sekreterare, en staty av nationalskalden. Beställningen gjordes till Runebergs son, skulptören Walter Runeberg (1838-1920), som arbetade i Paris. Skulptörens första modell godkändes 1882, och den gjöts i brons i dubbel naturlig storlek i Paris. 1883 gjöts sockelfiguren, symbolen för Finland, den väna mön iklädd björnfäll. Den unga kvinnan håller en tavla med orden till nationalhymnen Vårt land i vänstra handen. I högra handen håller hon en lagerkrans och vid hennes fötter finns en stapel med böcker. På granitsockeln finns dessutom dedikationstexter och årtalet 1885.

Runeberg är avbildad i 55-års åldern iklädd prästrock, vilket var hans vanliga klädsel under lärarvärvet vid Borgå gymnasium. Högra handen vilar på bröstet med tummen innanför rocken som om han just skulle påbörja ett tal. Ingenstans på monumentet nämns Runebergs namn – det ansågs självklart vem det föreställde. Runebergs staty avtäcktes under stora festligheter den 6 maj 1885, åtta år efter nationalskaldens död.

Verket hör till Helsingfors stads konstsamling som förvaltas och kurateras av HAM.