Dans! Rörelse i bildkonst 1880–2020 Kan man fånga dans i ett konstverk? Hur kan man stanna upp en rörlig kropp eller fånga ett ögonblick i en målning? Dans! Utställningen Rörelse i bildkonst 1880–2020 söker svar på dessa frågor med 50 konstnärer och över 140 verk. Börjar25.03.2022Slutar11.09.2022 Yrjö Saarinen: Dansen i Hyvinge, 1938 / Bild: HAM/Maija Toivanen Båghallarna i Tennispalatset fylls med verk, i vilka den framträdande dansen återger såväl livskraft, glädje och passion som tystnad, sorg och bräcklighet. Utställningens verk visar hur våra kroppar samtidigt är vitala, fulla av liv och flöde, men också trötta, sjuka och döende. Den mångformiga utställningen består av känsliga och lågmälda målningar och videokonst och å andra sidan av målningar som flödar av liv och explosiv energi. Skulpturernas tunga material har tvingats till lätt rörelse och skissernas ofullbordade linjer bär med sig den flödande rörelsen. Fotografierna lyfter fram den moderna dansens historia, men ger också ett mer omfattande perspektiv på dans och identitet i nutiden. Utställningen är en helhet som förenar konstnärer från olika tidsperioder och där kvinnor finns starkt representerade. Bland pärlorna ur de finländska samlingarna ingår i utställningen verk av bland annat Anna Estarriola, Eva Gyldén, Sini Pelkki, Kalervo Palsa, Laila Pullinen, Eino Ruutsalo, Hugo Simberg, Ellen Thesleff och Venny Soldan-Brofeldt. Även internationellt sett viktiga verk av bland annat Edgar Degas och Louise Bourgeois har valts till utställningen. Nutidskonst som reflekterar över dans lyfts fram i gobelängerna som Sonja Jokiniemi har byggt för helheten samt i den massiva installationen av Bárbara Wagner och Benjamin de Burca. Till den moderna dansens karaktär hörde antagandet att det bara finns en sann dans: varje individs egen. Utställningens verk konkretiserar hur dans och bildkonst har entusiasmerat och inspirerat varandra under hela det långa 1900-talet. I samband med modernismens genombrott vid övergången mellan 1800- och 1900-talen skedde stora samhälleliga, ekonomiska och sociala omvälvningar, såsom urbanisering, utveckling av ny teknik och konstformer, individualisering av kulturen, vetenskapliga framsteg och förändringar i kvinnans ställning. Dansen och bildkonsten kom att kritiskt behandla rådande kulturella föreställningar och till exempel banbrytande kvinnor inom modern dans från Isadora Duncan till Maggie Gripenberg påverkade starkt konstens bildspråk. Under de senaste 150 åren har man inom bildkonsten och dansen funderat mycket på såväl identitet och kön som klass, ras och makt. Utställningen kurateras av konst- och kulturhistoriker Hanna-Reetta Schreck och HAM:s utställningsamanuens Arttu Merimaa. I samband med utställningen publiceras boken Tanssi! Kirjoituksia tanssista ja kuvataiteesta (förlaget Teos) som har redigerats av Hanna-Reetta Schreck och Saara Karhunen. Boken utgör en koncis del av utställningen men fungerar också som separat bakgrundslitteratur. Några av bokens 10 essäer som belyser dans ur olika synvinklar fördjupar sig i utställningens innehåll medan andra berikar helheten ur helt nya perspektiv.